Eternal Sunshine of the Cynical Mind

Inatt hade jag en sån där natt då det verkar helt omöjligt att någonsin kunna få sova. Vilket förvånade mig lite eftersom jag sovit så dåligt de senaste nätterna att jag borde somnat direkt av ren mental utmattning. Men inte. Jag låg klarvaken i timmar och stirrade i tak, väggar, kudden och insidan ögonlocken. Och ändå när jag väl somnat och vaknat igen tidigt på morgonen kom jag på mig själv med att ha sovit lugna nätter länge nu, inte alls som vissa nätter i björkarnas stad då jag kunde ligga vaken tills min mammas väckarklocka ringde fyrtio mil därifrån. På den tiden brukade jag sätta mig i sängen och skriva långa texter på en blogg jag raderade långt före jag glömde dina siffror. Ibland påminner den här hösten mig om då. Men trots allt låg det snö på min fönsterkarm i morse och jag tror att det kan bli en vacker vinter i år.