Hallelujah
Jag vet inte varför jag har så svårt för högtider. Varför det alltid känns så tydligt dom dagarna att en människa bara är en. För mig. Jag trodde det på något sätt skulle vara lättare så här, självvalt och kravlöst. Men ändå går jag och lägger mig med någon sorts sorg bakom ögonen, så som jag alltid gör. Jag tror att jag har glömt hur det känns att få livslust av en annan människa. Och jag kan fortfarande inte riktigt vänja mig vid att vakna bredvid någon annan. Sova till ljudet av någon annans andetag då dom inte är dina.
RememberwhenImovedinyouAndtheholydarkwasmovingto
Jeff Buckley
Kommentarer
Trackback
